Games & Godis

Purrrrfect

Postat av Peter 05 mars 2009

Det är dags att lägga över innehållet från min gamla Halo 3-hårddisk – på ynka 20 GB – till den nya, skinande vita 60-giggaren. Jag blir ömt ledd vid handen av Xboxflickan och nu står min låda där och tickar ned från drygt 50 minuter.

Så vad göra annat än att ägna mig åt min hart när olästa blogg.

Jag skrev lite om The Wrestler häromdagen. Den fick mig, bland annat, att tänka på min barndoms wrestlingfavorit, den odrägligt självgode Mr. Perfect – mannen som gjorde allt rätt, och det med stil. Vinjettvideos inför matcher visade honom sätta en trepoängare från tjugo meter, sänka en svår golfputt och kasta en fantastisk footballpassning – som han sedan sprang och fångade själv. Mr. Perfect (verkligt namn: Curt Hennig) var givetvis en heel, en skurk, den publiken älskar att ”hata”. Hans manager, The Genius (verkligt – fantastiskt! – namn: Lanny Poffo. För övrigt bror till wrestlaren Macho Man Randy Savage), brukade presentera Mr. Perfects matcher genom att med högdragen uppsyn recitera långa, pretentiösa litanior om hur fantastisk och överlägsen hans protegé var. Sen äntrade Mr. Perfect ringen och gjorde processen kort med sin motståndare, innan han avslutade föreställningen med ”The Perfect plex”. Givetvis charmade han moppemuschen av en fjortonårig rollspelsnörd som yours truly.

mr-perfect

Tyvärr är kopplingen mellan filmen The Wrestler och Curt Hennig djupare än man först kan tro. Bakom den atletiska fasaden missbrukade Hennig steroider och smärtstillande medel, och han dog vårvintern 2003, 44 år gammal, på ett hotellrum i Tampa, Florida, av akut kokainförgiftning.

Så det är inte utan en rätt otippad känsla av vördnad jag konstaterar att THQ i slutet av innevarande månad ger ut WWE Legends of Wrestlemania, med bland många andra Mr. Perfect som spelbar karaktär. Som den blödiga nostalgiker jag är kommer jag säkert att köpa det här, trots att en snabb genomspelning av demot knappast gav löften om någon storartad spelupplevelse. Men jag tror att min skräckblandade fascination för den kanske allra mest white-trashiga underhållningsformen tillsammans med utsikten att spela fånigt testosteronstinna multiplayermatcher mot någon polare kan uppväga det.

Och så får man ju chansen att spela som den störste av dem alla – Mr. Perfect.

2 kommentarer till "Purrrrfect"

1 | Xboxflickan

11 mars 2009 klockan 09:31

”Jag blir ömt ledd vid handen av Xboxflickan”… Gud vad fint skrivet! ^__^

Jag ska se The Wrestler nästa vecka tänkte jag. Behöver jag sätta mig in lite extra i Wrestlingvärlden innan tycker du?

Jag är försiktigt nyfiken och har ju kikat på japansk wrestling live (och älskade det!) och sett några dokumentärer. Rey Mysterio FTW! Haha, hur nördig kände jag mig inte när jag kunde resa mig upp och skrika ”619!” när Monica gjorde en sån i ett avsnitt Heroes?! :D

Nä, här måste pluggas lite mer Wrestling känner jag nog ändå…

2 | Peter

11 mars 2009 klockan 13:10

Haha, det var ju väldigt pedagogiskt. Jag kände mig trygg genom hela processen.

Vet inte riktigt om jag egentligen kan rekommendera någon att kolla på wrestling… Men för att få mer sammanhang inför filmen är det säkert åtminstone lite givande. På Youtube finns det massor av grejer. Tror hur som helst att du har en fin filmupplevelse framför dig.

Skriv kommentar